---

Redaktionell avsiktsförklaring

Denna publicering syftar till att varna andra föräldrar och vårdnadshavare för dokumenterade arbetsmetoder inom socialtjänsten som enligt min bedömning strider mot gällande regelverk, men som i praktiken saknar rättslig påföljd.

Namn publiceras eftersom besluten inte är anonyma i sin verkan, och eftersom ansvar inte kan granskas utan identifiering.
Inga uppgifter publiceras i syfte att hota, trakassera eller uppvigla. Läsaren uppmanas inte till någon form av egen åtgärd gentemot namngivna personer.

Allt publicerat material grundar sig på dokumentation, domstolshandlingar och myndighetsbeslut.
För journalistisk granskning finns ett sammanställt presspaket med källmaterial som verifierar uppgifterna. Underlaget består i huvudsak av offentliga domstolshandlingar som i praktiken är svåråtkomliga, då de inte är indexerade eller digitalt tillgängliga, samt av material som endast förekommer muntligen i rättsprocesser och därför saknar dokumentation. Materialet tillhandahålls på begäran från ansvarig utgivare för annat medium via e-post.

---

Vad som faktiskt hände

Våren 2020 befann sig samhället i ett undantagstillstånd. Covid-19 hade stängt ner arbetsplatser, skolor och vardagsrutiner. Jag arbetade hemifrån. Barnen var hemma.

Barnens mamma arbetade inom äldreomsorgen. Under den här perioden uppvisade hon symptom som enligt dåvarande riktlinjer innebar att hon skulle isolera sig och testas. Hon stannade hemma. Vi delade upp bostaden så gott det gick för att minska smittorisk. Hon i barnens rum, jag och barnen i föräldrasovrummet med anslutande.

Jag försökte se komiken i det bisarra och fick förklara för en knappt treårig tös varför hon inte fick gå nära mamma – samtidigt som jag hade ett behov av att hålla dem alla rena, friska och utfordrade.

Mamman fattade snabbt beslutet att ta ett återfall i missbruk. Hon lämnade bostaden vid upprepade tillfällen med förklaringar om att hon skulle söka vård eller provtas, men kom tillbaka med öl.

Återfallen följde ett mönster. Hon valde tillfällen då hon bedömde att hon kunde komma undan, då hon trodde att situationen gick att kontrollera och att omgivningen inte skulle reagera. I ett samhälle där alla uppmanades att undvika kontakt och ta ansvar, pågick hennes missbruk bakom stängda dörrar – mitt i barnens vardag.

Som alltid, när mamman var berusad, kontaktade jag den äldsta tösens pappa för att han skulle hämta sin Cissi. Men han ville inte, han var rädd för att bli smittad. Ingen ville ta emot ett barn från ett hushåll där någon misstänktes vara sjuk.

Vi var isolerade. Det fanns ingenstans att ta vägen. Ansvaret var mitt – två relativt små barn och en misstänkt covid sjuk alkoholist, som prioriterade att bibehålla sin fylla över allt annat.

Under en natt eskalerade situationen. Efter flera dagars drickande försökte jag sätta en gräns. När jag tömde hennes gömda öl i vasken reagerade hon med kraftig affekt, skrik och hot om att ta sitt liv om hon hindrades från att fortsätta dricka.

När det inte fick avsedd effekt övergick hon till ett okontrollerat utbrott som väckte uppmärksamhet i huset. För att skydda barnen avbröt jag situationen och gick och lade mig hos dem. Båda flickorna sov genom hela händelseförloppet.

Några timmar senare väcktes jag av kraftigt oväsen från köket. Jag hittade henne avdäckad på golvet, kraftigt berusad, snarkandes. Trots uppenbara tecken på berusning förnekade hon alkoholintag och hävdade att hon bara vilade. Hon förnekade även sådant som var direkt observerbart.

Jag tog situationen ur hennes händer, var tvungen att duscha av henne och rensade bostaden på kvarvarande öl. Därefter återvände jag till barnen.

Morgonen därpå uppgav hon att hon skulle söka hjälp. Kort senare mötte vi henne utanför bostaden, med en Ica kasse full med öl. Hon uppgav då att hon nekats vård på grund av pandemin och i stället fått läkemedel utskrivna – Stesolid för att dämpa akut ångest i samband med avgiftning, samt psykofarmaka för längre tids behandling.

Händelsen bekräftade det mönster som redan fanns: förnekande, planering, skam – och ett missbruk som prioriterades framför barnens trygghet.

Kontakt med psykiatrisk akutmottagning

Barnens mamma sökte alltså vård vid psykiatrisk akutmottagning i Kungälv, och inte vid Nordhemskliniken som hon normalt brukat vända sig till. I samband med vårdkontakten upprättades en orosanmälan till socialtjänsten.

Situationen efter händelserna

Efter dessa händelser fortsatte jag att ensam ta ansvar för barnens dagliga omsorg. Situationen var påfrestande och långt ifrån stabil. Barnens mamma var fortfarande inte nykter, utan befann sig i en pågående avgiftningsfas med kraftiga abstinenssymptom och påverkan av utskrivna läkemedel.

Avgiftningen skedde i hemmet, utan vårdinsats, i närvaro av två små barn. Detta är normalt något som sker under medicinsk övervakning, utanför hemmet.

Trots detta togs ingen kontakt från socialtjänsten med mig i direkt anslutning till händelserna. Jag informerades inte om att en orosanmälan hade upprättats eller att någon utredning hade inletts. I ett fungerande system hade situationen inte lämnats till mig ensam att hantera. Att detta i efterhand beskrivs som att jag inte velat ha hjälp innebär en förskjutning av ansvar som inte speglar den faktiska situationen.

Del 2 – Orosanmälan

I samband med moderns kontakt med psykiatrisk akutmottagning vid Kungälvs sjukhus upprättades den 8 juli 2020 en orosanmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.
Anmälan gjordes av vårdpersonal vid psykiatriska akutmottagningen och avsåg barn i hushållet. Bakgrunden till anmälan var moderns pågående alkoholmissbruk och psykiska tillstånd.
Orosanmälan upprättades utan att jag informerades, och utan att någon akut fara för barnen angavs föreligga vid tillfället.

Anmälan kom senare att utgöra grund för socialtjänstens utredning.

Orosanmälan i anonymiserad form – ocensurerad i pressunderlag.

Vad orosanmälan faktiskt är

Dokument: Orosanmälan enligt SoL 14 kap. 1 §
Upprättad av: Psykiatriska akutmottagningen, Kungälvs sjukhus
Datum: 8 juli 2020
Avsändare: Två namngivna vårdprofessioner
Mottagare: Socialförvaltningen, Kungälvs kommun
Gäller: Barn i hushållet

Bakgrund enligt anmälan:

• Modern beskrivs ha ett pågående alkoholmissbruk
• Vårdpersonal anger att modern tidigare haft kontakt med beroendevård (Nordhemskliniken)
• Anmälan kopplas till moderns psykiska tillstånd och missbruk
• Det anges inte att någon akut fara för barnen föreligger vid tillfället
• Vårdnadshavare (Roffe) har inte informerats om att anmälan görs

Detta framgår direkt av formulärets kryssrutor och den handskrivna redogörelsen på sida 2

Del 3 – Hur socialtjänsten beskrev händelserna

Dokumentets karaktär

Den aktuella handlingen är en BBIC-utredning upprättad av socialtjänsten i Kungälvs kommun med anledning av en inkommande orosanmälan rörande ett barn. Utredningen är daterad sommaren 2020 och har upprättats av namngiven socialsekreterare.

Utredningen är strukturerad enligt BBIC-modellen och innehåller avsnitt om aktualisering, bakgrund, kontakter samt bedömning.

Socialtjänstens utredning i anonymiserad form – ocensurerad i pressunderlag

Hur orosanmälan beskrivs

I utredningen anges att en orosanmälan inkommit från hälso- och sjukvården. Anmälaren beskrivs som vårdpersonal, med angiven befattning men utan närmare specificering av verksamhetens art.

I beskrivningen av anmälans innehåll anges att barnets mamma har ett alkoholmissbruk och att hon sökt vård på grund av återfall. Det anges vidare att hon konsumerat stora mängder alkohol under en begränsad tidsperiod och att hon haft kontakt med behandlingsverksamhet för missbruk.

Utredningen specificerar inte i detta avsnitt att vårdkontakten skett inom psykiatrisk akutsjukvård, utan benämner anmälaren generellt som hälso- och sjukvård.

Hur vårdkontakten återges

Utredningen anger datum för moderns vårdkontakt och beskriver denna som ett besök med anledning av alkoholmissbruk. Det anges att modern haft kontakt med behandlingsverksamhet och att hon inte kunnat bryta sitt missbruk på egen hand.

Utredningen innehåller inga uppgifter om eventuella psykiatriska bedömningar, suicidala yttringar eller annan psykisk problematik i samband med vårdkontakten.

Hur fadern beskrivs i utredningen

I utredningen anges att socialsekreteraren haft telefonkontakt med barnets far samma dag som anmälan inkommit. I denna beskrivning tillskrivs fadern uppgifter om att modern druckit under en specifik dag tidigare under perioden, men därefter varit nykter.

Det anges vidare att fadern ska ha uppgett att situationen i hemmet var lugn och att det inte fanns behov av åtgärder från socialtjänstens sida.

Utredningen anger även att ett uppföljande telefonsamtal ska ha ägt rum vid ett senare tillfälle. I beskrivningen av detta samtal återges uppgifter som rör familjesituationen och tidigare händelser, samt hänvisningar till vårdkontakt.

Tidsangivelser i utredningen

Utredningen innehåller flera datum kopplade till:

• vårdkontakt
• påstådda telefonsamtal
• tidigare händelser under månaderna före anmälan

Dessa datum presenteras löpande i texten som bakgrundsuppgifter och anges som uppgifter lämnade av olika kontakter. Utredningen redovisar ingen sammanhållen tidslinje i tabell- eller punktform.

Vad utredningen inte innehåller

Utredningen innehåller inga uppgifter om:

• att barnets far informerats om att en orosanmälan inkommit
• att han beretts möjlighet att ta del av anmälan
• att han tillfrågats om att inkomma med synpunkter på den färdiga utredningen
• att utredningen kommunicerats till honom innan den avslutats

Utredningen innehåller heller ingen redovisning av eventuella invändningar eller yttranden från barnets far i samband med utredningens färdigställande.

Sammanfattande iakttagelser

Utredningen återger händelserna genom sekundära uppgifter och sammanfattningar, utan att tydliggöra vilka delar som bygger på dokumentation, vilka som bygger på muntliga uppgifter och vilka som utgör socialtjänstens egna tolkningar.

Beskrivningen av orosanmälan och vårdkontakten är generell och saknar närmare specificering av sammanhang och vårdnivå. Samtidigt tillskrivs fadern uttalanden som får betydelse för utredningens bedömning, utan att det framgår om eller hur dessa uppgifter verifierats.

Del 4 – Hur informationen hölls undan

Tidslinje för beslut, handlingar och tillgång

Juli 2020

Barnets mamma söker vård på psykiatrisk akutmottagning. I samband med vårdkontakten upprättas en orosanmälan till socialtjänsten.

Augusti 2021

Händelser inträffar i Halmstad som leder till att barnets far avlägsnar modern från bostaden.

Oktober 2021

Barnets far påträffar en tidigare socialtjänstutredning bland moderns tillhörigheter. Utredningen är undertecknad av socialsekreterare Marielle Kihlman.
Med anledning av detta kontaktar han socialtjänsten och efterfrågar om det finns ytterligare utredningar eller handlingar som han borde ha fått ta del av.
Kontakt sker via e-post med den ansvariga socialsekreteraren. Någon ytterligare dokumentation tillhandahålls inte vid detta tillfälle.

Mars 2022

Socialtjänsten fattar beslut om omhändertagande av barnet med stöd av LVU.
I samband med detta begär barnets far återigen att få ta del av samtliga utredningar och handlingar, med hänvisning till den tidigare begäran från oktober 2021.

April 2022

Förhandling hålls i Förvaltningsrätten. I detta sammanhang refereras till en socialtjänstutredning som inte tidigare kommunicerats till barnets far.

Senare under april görs en ny formell begäran om att få ut samtliga handlingar, denna gång via ombud.

April 2022 (senare)

Socialsekreterare Lena Gratjova Lundin redovisar att det finns två utredningar. Hon uppger att barnets far redan ska ha fått del av dessa och begär ett förtydligande av vilka handlingar som efterfrågas, trots att begäran avsett samtliga handlingar.
De två utredningar som anges är samma utredningar som socialtjänsten hänvisat till i sitt underlag till Förvaltningsrätten och senare Kammarrätten. Detta underlag används sedan även i vårdnadstvisten av mamman.

Maj 2022

Socialsekreterare Anna Arvidsson meddelar att utredningar och journalanteckningar finns att hämta på kommunhuset mot en avgift om 380 kronor.
Samtidigt uppges att barnets far redan ska ha fått del av handlingarna.
Handlingar rörande insatser lämnas inte ut .

Att handlingar existerade

Den aktuella BBIC-utredningen innehåller i dokumentets sidfot ett utskriftsdatum (2022-05-03) samt namn på den socialsekreterare som skrivit ut handlingen. Detta visar att utredningen vid detta datum fanns lagrad och hanterades internt inom socialtjänstens system. Utskriftsdatumet avser inte tidpunkten då utredningen upprättades, utan markerar när detta exemplar gjordes tillgängligt. Det utgör därmed en fast tidpunkt för när barnets far fick tillgång till handlingen i dokumenterad form.

I frågan om huruvida handlingarna tidigare lämnats ut står parternas uppgifter mot varandra. Socialtjänsten uppger att utlämnande skett, medan barnets far bestrider detta. Någon verifierbar dokumentation som styrker socialtjänstens uppgift har inte presenterats. Detta framgår av tidslinjen.

---

Faktaruta:
Bevisbörda vid påstått utlämnande

I svensk förvaltnings- och processrätt gäller i grunden följande princip:
Den som påstår ett faktiskt förhållande måste visa det.
Om en myndighet påstår att handlingar redan har lämnats ut, är det myndigheten som måste kunna visa:

• att utlämnande har skett
• när utlämnandet skedde
• till vem handlingarna lämnades
• i vilken omfattning

Ett internt påstående utan dokumentation är inte tillräckligt.

---

När handlingarna blev kända

Kännedom om utredningens existens uppstod först under rättsprocessen 2022, när socialtjänsten i sin inlaga till Förvaltningsrätten redovisade tidigare kontakter och kortfattat hänvisade till utredningar från 2020. Genom att åberopa dessa handlingar i rättsprocessen blev deras existens formellt fastställd, vilket innebar att socialtjänsten inte längre kunde hävda att sådana utredningar saknades och därmed var skyldig att tillhandahålla dem.

Försök att få ta del av handlingarna

Begäran om att få ta del av handlingar gjordes vid flera tillfällen:

• oktober 2021
• mars 2022 i samband med omhändertagandet
• april 2022 via ombud

Begäran avsåg samtliga utredningar, orosanmälningar och tillhörande journalanteckningar från tidigare perioder. Handlingarna tillhandahölls inte i sin helhet vid dessa tillfällen.

I handlingar som senare blivit tillgängliga förekommer hänvisningar till ytterligare datum och kontakter som inte entydigt kan kopplas till de utredningar som redovisats. Samma datum återkommer även i socialtjänstens inlagor till Göteborgs Tingsrätt.

Det går därmed inte att utesluta att fler utredningar eller bedömningsunderlag har förekommit. Denna frågeställning kommer behandlas i en separat artikel.

Formell begäran i rättsprocess

I överklagande till Förvaltningsrätten begärdes att samtliga handlingar som rörde ärendet skulle bifogas, inklusive alla utredningar, orosanmälningar och tillhörande journalanteckningar från tidigare perioder.
Begäran hänvisade uttryckligen till tidigare framställningar, bland annat från oktober 2021, där samma material efterfrågats.

I överklagandet angavs att handlingar inte hade lämnats ut trots upprepade begäranden, samt att fullständigt material fortfarande saknades.

Domstolsprocessen inleddes därmed utan att barnets far haft tillgång till det samlade underlag som kom att ligga till grund för domstolarnas bedömningar i ärendet.

Tillgängliggörande och villkor

Socialtjänsten uppgav senare att handlingar fanns tillgängliga för uthämtning på kommunhuset mot avgift, samtidigt som det hävdades att handlingarna redan hade lämnats ut.

Vid detta tillfälle tillhandahölls dock inte dokumentation som rörde påstådda insatser och vårdåtgärder för barnet. Dessa uppgifter är centrala i ärendet, eftersom de berör frågan om vem som nekat Bibbi vård och om en pågående vårdinsats avbrutits, samt på vilka grunder detta i så fall skett.

Socialtjänstens uppgifter i denna del står i direkt motsats till barnets fars uppfattning. Den underliggande dokumentationen har inte tillhandahållits, vilket innebär att frågan inte har kunnat prövas på ett verifierbart sätt. Denna frågeställning behandlas i en separat artikel.

Konsekvensen av hur utredningen utformades

Den aktuella utredningen upprättades utan att de bakomliggande omständigheterna till orosanmälan redovisades i sin helhet. Anmälan föranleddes av moderns kontakt med psykiatrisk akutmottagning med anledning av alkoholmissbruk och psykiskt tillstånd. Dessa omständigheter problematiseras inte i utredningen i relation till barnens situation.

Utredningen saknar därmed en sammanhållen redogörelse för de faktorer som låg till grund för att anmälan över huvud taget upprättades. I stället kom innehållet att fokusera på sekundära uppgifter och efterhandsbeskrivningar, utan att den ursprungliga orsaken till anmälan gjordes till föremål för analys.

När utredningen senare användes i rättsliga sammanhang fick denna beskrivning betydelse, trots att den inte byggde på en fullständig redovisning av de förhållanden som föranlett anmälan. Barnets far saknade vid upprättandet möjlighet att ta del av eller bemöta denna utformning.

När det tog slut

Jag tog kontakt med polisen i syfte att få tillgång till objektiv och obestridlig teknisk bevisning. Socialtjänsten hade i sina handlingar uppgett att telefonsamtal mellan mig och socialtjänsten ägt rum vid flera tillfällen. Jag menade att dessa samtal aldrig hade ägt rum och ville, genom polisanmälan, få möjlighet att inhämta samtalsuppgifter från telefonoperatörer som kunde styrka detta.

Avsikten var att få fram verifierbara uppgifter och därigenom klarlägga om de påståenden som låg till grund för utredningen var korrekta.

Vid ett muntligt möte den 2 augusti 2022 klargjordes polisens bedömning. Jag fick beskedet att de förhållanden jag beskrev inte utgjorde brott i straffrättslig mening, och att polisen därför saknade möjlighet att ingripa.

Beskedet sammanfattades i följande uttalande:

“Det är inte olagligt för socialtjänsten att ljuga.”

Därmed stod det klart att inga straffrättsliga verktyg fanns tillgängliga för att få saken prövad eller för att klarlägga hur uppgifterna i utredningen hade tillkommit. Hur frågeställningen därefter hanterades i Göteborgs tingsrätt kommer att behandlas i ett kommande reportage.