En förälders lagstadgade rätt att inkomma med synpunkter på en socialtjänstutredning

Redaktionell avsiktsförklaring

Denna publicering syftar till att varna andra föräldrar och vårdnadshavare för dokumenterade arbetsmetoder inom socialtjänsten.

Namn publiceras eftersom besluten inte är anonyma i sin verkan, och eftersom ansvar inte kan granskas utan identifiering.

Inga uppgifter publiceras i syfte att hota, trakassera eller uppvigla. Läsaren uppmanas inte till någon form av egen åtgärd gentemot namngivna personer.

Allt publicerat material grundar sig på dokumentation, domstolshandlingar och myndighetsbeslut. För journalistisk granskning finns ett sammanställt presspaket med källmaterial som verifierar uppgifterna. Underlaget består i huvudsak av offentliga domstolshandlingar som i praktiken är svåråtkomliga, då de inte är indexerade eller digitalt tillgängliga, samt av material som endast förekommer muntligen i rättsprocesser och därför saknar dokumentation. Materialet tillhandahålls på begäran från ansvarig utgivare för annat medium via e-post.

Tillgänglighet: Från och med nu och framöver kommer reportage uppfylla WCAG 2.1 AA. Fokus läggs också på att göra innehållet maskinläsbart.

Del 1 – BBIC-utredningen som rättsligt instrument

Vad en BBIC-utredning är

En utredning enligt BBIC (Barns behov i centrum) är ett strukturerat utredningsförfarande som används av socialtjänsten vid bedömning av barns behov av skydd eller stöd. Modellen är framtagen av Socialstyrelsen och utgör i praktiken ett normerande ramverk för hur barnavårdsutredningar ska genomföras, dokumenteras och bedömas.

En BBIC-utredning är inte en fri text eller en intern minnesanteckning. Den är ett formellt beslutsunderlag som kan komma att användas som grund för långtgående åtgärder, inklusive beslut enligt LVU samt som bevisning i domstol. Kraven på saklighet, transparens och spårbarhet är därför höga.

Utredningen ska enligt gällande regelverk:

bygga på faktiska och verifierbara uppgifter
tydligt skilja mellan iakttagelser, uppgifter och bedömningar
redovisa källor och uppgiftslämnare
hantera motstridiga uppgifter genom redovisning, inte genom utelämnande
ge en sammanhållen och begriplig bild av händelseförlopp och omständigheter

En central princip är att utredningen ska vara möjlig att följa i efterhand. Det ska gå att utläsa hur socialtjänsten har resonerat, vilka uppgifter som legat till grund för olika slutsatser och vilka överväganden som gjorts när uppgifter varit ofullständiga eller motsägelsefulla.

BBIC-modellen är avsedd att stärka rättssäkerheten. När den tillämpas korrekt fungerar den som ett skydd både för barnet och för de vuxna som berörs av utredningen.

Vårdnadshavarnas rättigheter i en BBIC-utredning

En BBIC-utredning genomförs inte i ett rättsligt vakuum. Den omfattas av socialtjänstlagen, förvaltningslagen och grundläggande förvaltningsrättsliga principer. Vårdnadshavare är inte passiva objekt i processen, utan rättssubjekt med tydligt definierade rättigheter.

Dessa rättigheter omfattar bland annat:

rätt att informeras om att en utredning inletts
rätt att ta del av det material som utredningen grundas på
rätt att lämna synpunkter och få dem korrekt återgivna
rätt att få bedömningar kommunicerade innan utredningen avslutas
rätt att bemöta uppgifter som kan få betydelse för utredningens slutsatser

En bärande rättssäkerhetsprincip är att den som berörs av en myndighetsutredning ska ges reell möjlighet till insyn och påverkan. Det är inte tillräckligt att en vårdnadshavare formellt hörs; dennes uppgifter ska också behandlas seriöst, dokumenteras korrekt och vägas in i bedömningen.

Om en utredning innehåller uppgifter som tillskrivs en vårdnadshavare, ska det vara möjligt att i efterhand fastställa när, hur och i vilket sammanhang dessa uppgifter lämnats. Detta är en förutsättning för att utredningen ska kunna granskas och ifrågasättas på ett rättssäkert sätt.

Utredningens legitimitet vilar ytterst på att dessa rättigheter respekteras. Om så inte sker förskjuts balansen mellan myndighet och individ, och utredningen riskerar att förlora sin funktion som neutralt beslutsunderlag.

Avgränsning

Denna del av artikeln redogör enbart för de generella krav och rättigheter som gäller vid upprättandet av en BBIC-utredning. Den behandlar inte det aktuella ärendets bakgrund, innehåll eller slutsatser.

Hur dessa principer tillämpades i praktiken kommer att analyseras i kommande delar, med utgångspunkt i dokumentation, tidslinjer och faktiska händelser.

Del 2 – Synpunkter på utredningen: kommunicering, innehåll och dokumentation

Att synpunkter lämnades

Socialtjänsten informerade under pågående BBIC-utredning om rätten att ta del av beslutsunderlaget och lämna synpunkter innan utredningen avslutades. Denna möjlighet kommunicerades skriftligen och angav en tydlig tidsfrist för yttrande.

Inom angiven tidsfrist lämnade jag skriftliga synpunkter på utredningen. Synpunkterna var daterade, strukturerade och rubricerade som synpunkter på beslutsunderlaget. De avsåg utredningens innehåll, bedömningar och metod, inte formella eller administrativa frågor.

Det är därmed ostridigt att synpunkter på utredningen faktiskt inkom.

Socialtjänstens dokumentation av inkomna synpunkter

Socialtjänstens egen dokumentation visar att mina synpunkter registrerades som inkomna handlingar i ärendet. De diariefördes och fördes in i den interna ärendehanteringen. I journalanteckningar och sammanställningar anges att synpunkter har inkommit från barnets far under kommuniceringsfasen. Det är således dokumenterat även av socialtjänsten att synpunkter på utredningen lämnades.

Det råder därmed ingen oklarhet kring att synpunkter inkom eller att dessa mottogs.

Intern spridning av synpunkterna inom socialtjänsten

Socialtjänstens egna handlingar visar hur de inkomna synpunkterna hanterades och spreds internt inom organisationen.

Av e-postkedjor daterade 6–7 december 2021 framgår att:

synpunkterna först mottogs och vidarebefordrades av Björn Alm, registrator vid Socialtjänsten i Kungälvs kommun
materialet skickades därefter till Marielle Kihlman, 1:e socialsekreterare
som därefter vidarebefordrade det till Lena Lundell Gratjova, ansvarig socialsekreterare i ärendet
kopior distribuerades även till Anna Ingemarsson och Liselotte Carlsson, båda verksamma inom socialtjänstens barn- och familjeverksamhet

Denna spridning framgår av socialtjänstens egen dokumentation och utgör inte partsuppgifter eller tolkningar.

vilka som tog del av pappans synpunkter på BBIC-utredningen — Socialtjänstens interna hantering av synpunkterna på BBIC-utredningen rörande Bibbi. – Hela handling finns tillgänglig i pressunderlaget

Det är därmed fastställt att:

synpunkterna mottogs av förvaltningen
de diariefördes som handlingar i ärendet
flera besluts- och ansvarsbärande funktioner inom organisationen tog del av innehållet

Detta innebär att hanteringen av synpunkterna inte kan reduceras till en enskild handläggares agerande, utan skedde inom ramen för socialtjänstens ordinarie besluts- och ansvarskedja.

Innehållet i de synpunkter som lämnades

De synpunkter som lämnades kan i sak sammanfattas enligt följande:

att jag uppgett att jag blivit hotad av barnets mamma till att acceptera hennes missbruk
att hotet avsåg användning av socialtjänst och kvinnojour, samt att detta dokumenterats i ett videoklipp
att socialtjänsten redan tagit del av denna film med hoten
att jag skulle inkomma med en kopia på filmen till socialtjänsten på USB
att jag ifrågasatte utredningens beskrivning av mig som samarbetsovillig
att jag uttryckligen begärde att Bibbi skulle få vård och stöd för det trauma hon utsatts för.

Synpunkterna rörde därmed centrala delar av utredningens riskbedömning, ansvarsfördelning och faktaunderlag. De var inte av underordnad eller perifer karaktär.

Dokumentbild: synpunkter på socialtjänstutredning, inskickad 2 december 2021 (anonymiserad) — Synpunkter. Datum: 2021-12-02 i anonymiserad form – ocensurerad i pressunderlag

Texten nedan är en ordagrann återgivning av ett e-postmeddelande som skickades av föräldern till socialtjänsten den 2021-12-02 kl. 19:57. Bilagan innehåller 2 dokument, mail-konversation med Marielle Kihlman och Polisens besluta rörande larmsamtal. Meddelandet har därefter begärts ut från Kungälvs kommun, då en registrering skett i ”Bibbis” journalanteckningar hos socialtjänsten, om att ”Bibbis pappa” inte har synpunkter på utredningen. Den version som tillhandahållits av kommunen överensstämmer med avsändarens egen kopia i utkorgen.

Ämne:Synpunkter på beslutsunderlaget för ”Bibbi” upprättat av Socialtjänsten / Lena Gratjova

Hej

Här kommer 4 synpunkter.

Jag anser att ni är fullständigt rubbade, med följande motivering:

2020-03-XX påtalar jag för är på socialtjänsten i Kungälv att ”Mamman” en längre tid hotat mig att ljuga ihop en historia och att med hjälp att diverse samhällsaktörer / myndigheter sätta dit mig så att jag aldrig någonsin får träffa tjejerna. Jag visade er på Socialtjänsten samtidigt en videoinspelning, där jag smygfilmat ”Mamman” när hon säger att ”hon skall sätta dit mig med hjälp av socialtjänst och kvinnojour om jag bråkar med henne”. Trotts detta och det faktum att polisen lägger ner utredning av hennes anmälan med den enkla anledningen att det är övertydligt att hon ljuger, så väljer ni att i er lilla utredning måla ut mig som en våldsverkare. Bifogar delar av materialet som används i vår vårdnadstvist så ni kan se hur sjukt jävla blåsta ni blivit. Men eftersom jag misstänker att ni är långsamma, så skall jag tipsa er om vad som fäller henne. Om hon vore avsvimmad, som hon påstår, varför får jag inte ut larmsamtalet. Lämnar även in en kopia av den tidigare nämnda filmen på en USB till receptionen i stadshuset, inte för att jag tror ni har såpass självinsikt att ni kan ta till er av min kritik, men för jag hoppas att det blir en offentlig handling som någon hämtar ut. Den är rätt pinsam.

Jag har inte avstått från att samarbeta med socialtjänsten, trotts er uppenbara [kränkande formulering utelämnad av publicistiska skäl] utan jag har snarare ganska övertydligt avstått från att samarbeta med Lena Gratjova som jag anser personifierar [kränkande formulering utelämnad av publicistiska skäl] hos er på socialtjänsten. Om ni ytterligare en gång läser igenom min så kallade ”påtalan att inte samarbeta med socialtjänsten” så ser ni att de inte alls är riktad emot socialtjänsten, utan emot Lena, som den är adresserad till. Jag har faktiskt försökt att få hjälp av Mariell Kihlman för att få fram om det är något mer skit som ”Mamman” har utsatt mig för. ( se bifogat ) Hon har beklagat det inträffade och sedan valt att inte svara på fler mail. Jag har dessutom haft en fantastisk dialog med Anneli Aggenfjord på utförande enheten, som jag ser fram emot att ha ett samarbete med. Men hon är nog den enda hos er som jag bedömer har någon som helst trovärdighet.

Det jag inte samtyckt till är att behöva ha med Lena att göra och det enda jag krävt, men nekats, är hjälp för ”Bibbi” att få bearbeta de trauma som ”Mamman” utsatt henne för. Samtidigt som Lena avsett att använda ”Bibbi” som en morot för ”Mamman” så att hon håller sig nykter, något jag inte accepterat. Så vad skall jag med er till, er lilla pappersprodukt i sig gör ingen nytta!

Slutligen vill jag be er [kränkande formulering utelämnad av publicistiska skäl] , det kommer från hjärtat och jag behöver förmodligen inte tala om för er [kränkande formulering utelämnad av publicistiska skäl] utredning!
Med ovänliga hälsningar
Roffe Koscielniak

Verifiering

E-postmeddelandet har begärts ut som allmän handling. Den utlämnade kopian överensstämmer med avsändarens original.

Redaktionell anmärkning

E-postmeddelandet återges ordagrant med undantag för kränkande och osakliga formuleringar, vilka har maskats av publicistiska och etiska skäl. Maskningen påverkar inte sakuppgifterna eller dokumentets betydelse i sammanhanget. ”Bibbi” är en pseudonym i reportaget.

Socialtjänstens återgivning av synpunkterna och vårdnadshavarens rättigheter

En grundläggande rättighet för vårdnadshavare i en BBIC-utredning är rätten att få sina synpunkter korrekt återgivna och behandlade som en del av beslutsunderlaget. Detta innebär inte att socialtjänsten måste dela uppfattningen, men att synpunkternas innehåll ska framgå på ett sätt som möjliggör insyn, spårbarhet och efterhandsgranskning.

Journalanteckningar Bibbi Kungälvs kommun socialtjänst — Socialtjänstens dokumentation av inkomna synpunkter i Bibbis Journalanteckningar hos socialtjänsten i Kungälv. – Hela handling finns tillgänglig i pressunderlaget.

I förevarande ärende är det ostridigt att synpunkter på utredningen lämnades, diariefördes och distribuerades internt inom organisationen. Frågan är därför inte om synpunkter inkom, utan hur de därefter återgavs i den fortsatta dokumentationen.

Vid en genomgång av socialtjänstens sammanfattningar och journalanteckningar framgår att synpunkterna omnämns som inkomna, men utan att deras innehåll redovisas i sak. Det framgår inte vilka konkreta invändningar som framfördes, vilka omständigheter som ifrågasattes eller vilka uppgifter som begärdes beaktade.

Journalanteckningar som visar att socialtjänsten registrerar Roffes synpunkter som att han inte har några synpunkter — Socialtjänstens registrering av inkomna synpunkter på beslutsunderlaget i Bibbis journaler – Hela journalen finns tillgänglig i pressunderlaget.

Vad hände med mina synpunkter?

Av socialtjänstens egen dokumentation framgår att synpunkter på beslutsunderlaget har inkommit, diarieförts och distribuerats internt inom organisationen.

I den fortsatta dokumentationen återges emellertid innehållet i de inkomna synpunkterna på ett sätt som ger intryck av att inga synpunkter på beslutsunderlaget i övrigt har lämnats.

Detta står i direkt motsats till den tidigare registreringen av skriftliga synpunkter samt till det faktum att dessa synpunkter cirkulerade mellan flera ansvarsbärande funktioner inom socialtjänsten.

Av handlingarna framgår därmed inte att synpunkterna saknades, utan att de i den fortsatta dokumentationen behandlades som om de inte fanns.

Mot bakgrund av detta aktualiseras frågan om de krav som ställs på upprättandet av en BBIC-utredning har uppfyllts, samt om vårdnadshavarens rättigheter respekterats i handläggningen.

Analys

Den fråga som nu ska analyseras är inte huruvida synpunkter på utredningen inkom, utan hur dessa synpunkter hanterades i relation till de krav som ställs på en BBIC-utredning och de rättigheter som tillkommer vårdnadshavare enligt gällande rätt.

Analysen tar sikte på två separata men sammanhängande frågor:

om utredningen uppfyller de formella och materiella krav som ställs på upprättandet av en BBIC-utredning
om vårdnadshavarens rätt att få sina synpunkter korrekt återgivna och beaktade har respekterats i handläggningen

Kraven på en BBIC-utredning

spårbarhet
redovisning av motstridiga uppgifter
korrekt återgivning av synpunkter

Faktisk hantering i detta ärende

synpunkter finns
dokumentationen ger sken av att de inte finns

Bedömning

Mot denna bakgrund kan konstateras att kraven på upprättandet av en BBIC-utredning inte har uppfyllts i denna del, samt att vårdnadshavarens rättigheter enligt gällande regelverk inte har respekterats.

Vad socialtjänsten lagligen kan göra med en sådan utredning.

Faktaruta – Rättsläge – Användning av BBIC-utredning med dokumenterade brister

Följande utgör en sammanfattning av gällande rättsläge enligt socialtjänstlagen, förvaltningslagen, etablerade förvaltningsrättsliga principer samt BBIC-modellens krav på rättssäker handläggning.

En BBIC-utredning som innehåller dokumenterade brister i dokumentation, spårbarhet eller återgivning av synpunkter förlorar inte automatiskt all relevans, men dess användning är rättsligt begränsad.

Socialtjänsten kan:

använda utredningen som internt arbetsmaterial
komplettera dengenom ny eller fördjupad utredning
inhämta ytterligare uppgifter för att avhjälpa konstaterade brister
använda den som indikator eller bakgrund, men inte som ensam beslutsgrund

Socialtjänsten får inte:

behandla utredningen som fullt tillförlitligt beslutsunderlag
använda den som ensam grund för ingripande beslut
bortse från dokumenterade invändningareller behandla dem som obefintliga
presentera utredningen som opåverkad av brister i kontakter med domstol eller andra myndigheter

När brister är kända eller dokumenterade åligger det myndigheten att beakta dessa vid all vidare användning av utredningen.

Hur utredningen användes

Den aktuella BBIC-utredningen kom, trots de brister som redovisats ovan, att användas som underlag i flera rättsliga sammanhang.

Utredningens teser och bedömningar låg till grund för det material som åberopades i processer i förvaltningsrätten och kammarrätten, då omhändertagandet av Bibbi fastställdes i dom.

Utredningen användes även som del av det underlag som gavs in till tingsrätten i en pågående vårdnadstvist.

Därutöver ingick utredningen som en del av grunden för familjerättens utlåtande till tingsrätten i samma vårdnadsmål.

Utredningen kom således att få betydelse i flera parallella rättsprocesser, trots att de frågor som behandlats i denna artikel – avseende upprättande, dokumentation och hantering av synpunkter – inte hade avhjälpts genom komplettering eller ny utredning innan materialet användes vidare.

Roffe Koscielniak

Bibbis pappa
Ansvarig utgivare för www.socialtjänsten-kungälv.se
E-post: roffe@socialtjänsten-kungälv.se